So we both can speak in tounges

Att låta någon vara, lämna ifred för ett tag. Det är så jävla svårt. Man vill bara forcera fram något, vilket iallafall slutar med ännu mer ångest.

Och ju mer man ska låta bli desto mer panik får man och desto mer vill man skriva, prata.

Men jag måste nu. Inte minst för min egen skull. Fy fan vad jag hatar känslor, jag hatar dem!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: